2017 > 02

Det finns alltid ett val.

Vi gör val varje dag. Vi väljer att gå upp och vi väljer att äta frukost. Vi väljer kanske att gå till jobbet och vi väljer att se på tv när vi kommer ifrån jobbet. Vi väljer att skaffa barn och vi väljer att vara på gott humör eller inte. Varje liten del av vår vakna tid gör vi olika slags val. Ändå har vi alla lätt för att säga att det bara blev så.

I möten på mansjouren lyssnar vi på vad du vill berätta och ställer frågor om vi inte riktigt hänger med i det du berättar och vilka val du gjort. Inte för att du skulle ha gjort fel utan för att vi ska kunna hänga med i ditt eget resonemang. Kanske frågar vi då också om du hade andra val och hur du själv ser på de val du gjort.

Val är inte alltid enkla. En del val kan innebära att vi ska göra saker vi inte är van vid. I dessa lägen är det oftast enklare att göra sådant val som vi redan vet konsekvenser i eller val som vi har gjort under en lång tid. Vi vet vad som ska hända oavsett om det är positiva eller negativa saker.

Det som får oss att tveka i olika val är just vår egen rädsla inför det okända, hur säker och övertygad än andra är inför just ett visst val. Våra rädslor och vår historia har skapat vår logg som i land säger helt olika saker. Rädd eller inte rädd Komfortabel inte komfortabel.
Hur rädd är du egentligen inför dina val och vanor, om du vågade att känna efter?

Det är i mötet det händer.

När vi sitter fast i våra tankar, våra känslor eller handlingar så är det för att vi är allt för hemliga. Vi bär på våra egna djupa tankar själva och får inget eget prespektiv på det som pågår. Tankarna växer, känslorna överrumplar oss och allt leder till att vi ibland gör tokiga handlingar.

All förändring börjar och slutar med oss själva. Våra egna tankar skapar känslor som gör det lätt eller svårt att hantera livet. För att förändra vårt liv behöver vi förändra våra tankar. Ändrade tankar leder till nya handlingar som i sin tur leder til nya känslor.

Gemenskapen i Mansjouren kan ibland leda till något nytt. Bara det faktum att ta sig till Mansjouren innebär möjligheten till nya känslor. I mitt arbete som samtalsledare, i en av våra geupper på onsdagar har jag sett och hört otaliga gånger hur de som besöker gruppen upplever att de inte längre känner sig ensamma med sitt eget problem och att de känner att det inte är någon som dömer. Två viktiga komponenter för att själv våga ta nya egna steg.

Att tala om sina egna problem med en okänd person i telefon kan ibland kännas helt oöverstigligt. Att sedan tala med någon personligen i ett fysiskt möte nästan helt otänkbart. Att sedan dessutom lätta det innerst till andra personer i en grupp, helt otänkbart. Så kan det kännas. Vii lovar dig att detta kommer du senare kanske tycka var det viktigaste du gjort på mycket länge, när du väl valt att göra det.

Det viktigaste är inte att du talar med oss, det viktigaste är att du slutar att vara hemlig.
/ Johan

Etiketter: gemenskap, hemlig

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv

Senaste kommentarer